Jag fick för mig att läsa Twiligt-serien till slut, eller i alla fall första boken till att börja med: Om jag kunde drömma. Och visst var den trevlig, språket var otroligt lättläst och det var en sådan där bok som man inte behöver koncentrera sig särskilt mycket på. Nöjesläsning efter en lång arbetsdag.
Men. Det fanns mycket som jag reagerade på:
Bella har aldrig varit tillsammans med någon kille, och ingen har någonsin visat sig intresserad. Men när hon flyttar till Forks är helt plötsligt ett helt harem av killar efter henne - Mike, Taylor, Edward, Jacob.. Kan ha varit en till som jag glömt. HUR? Som det skrivs i boken så har hon inte förändrat sig själv på något sätt men ändå skjuter hennes attraktionskraft genom taket i Forks?
Och Edward. Jag kunde verkligen inte förstå hur någon möjligtvis kan ha en crush på honom fram till ungefär två tredjedelar av boken. Så kall, överlägsen. Självgod. Ska bestämma över vad han tycker är Bellas bästa trots hennes protester, tvingar sin vilja igenom. En riktig jävla idiot. Visst - han ville hålla Bella på avstånd för hennes säkerhet och så vidare. Men även efter att de börjar slå ner barriärerna och visa sina känslor så är han på samma sätt. I boken händer det hela tiden att han fnyser föraktfullt, snäser av Bella, är kylig, förbannad, "svidande sarkastisk" och så vidare, och så vidare. Jag gillar inte heller Edwards skarpa humörsvägningar. På gott humör först, efter en mening tjurar han, och sedan blir han skämtsam igen. Pust.
Och jag är inte alls nöjd med den stereotypa könsfördelningen. Edward - världsvan, vet alltid vad som är bäst för Bella, styr och ställer. Dominerande.
Bella - klumpig, osäker, en liten fågel som måste skyddas, en korkad tjej som inte tänker efter före handling och som hamnar i massor av situationer där hon måste räddas av prinsen på en vit häst.
Nej usch, jag blir så otroligt arg på mallen "kvinnan svag - mannen räddar"!
Samtidigt är det som sagt en väldigt lättläst bok som passar bra för lite verklighetsflykt, och den är enkel att sträckläsa. Jag har faktiskt redan beställt bok 2 med naiva förhoppningar om att den inte är lika stereotyp.
Troligtvis läser jag nog hela serien ändå, plus Bree Tanners andra liv och Twilightsagan: Den officiella illustrerade guiden.. Trots en kvinnosyn från stenåldern.
Jag vill ha något att samla på. Jag lockas av det lättlästa. Och tjusiga framsidor är det sannerligen!
Nja, den här andra delen av Hammerfall-serien föll mig inte helt i smaken. Karaktärerna är fortfarande tillfångatagna som slavar och resan fortsätter. Lite ny bakgrundshistoria introduceras och några nya karaktärer/folkslag likaså. Annars tycker jag att historien är ungefär densamma. De är på resande fot, någon ur karavanen offras, det är lite dispyter och de vill fortfarande fly men kokar aldrig ihop en plan.
Eftersom att första albumet inte var helt i min smak så tycker jag att detta album är ännu lite sämre eftersom att det i princip är uppbyggt på samma sätt. Vilket är lite synd.
Nej, Hammerfall var inte i min smak men dålig skulle jag ändå inte kalla serien. Ett okej från mig - men kanske gillar du den bättre?
Läs min recension av del 1 här!
Läs ett smakprov här!
Detta var ett recensionsexemplar från Albumförlaget - tack!
Beskrivning från Albumförlaget:
Zorn & Dirna handlar om en värld där Döden blivit fängslad och där människor och djur därför blivit odödliga, vilket visar sig vara en katastrof eftersom åldrandet inte hejdas och folk därför blir som zombies. Två barn, Zorn och Dirna, har gåvan att kunna döda folk genom beröring och blir därför jagade av typer med både goda och onda avsikter
Mitt omdöme:
Jag är otroligt förtjust i historien till detta album! Döden har blivit fångad i en spegel och därför kan varken människor eller djur dö. Men deras kroppar åldras ändå och börjar tillslut ruttna och falla sönder. När detta sker tas människorna till Valsverken.
Om någon dödar en annans kropp så tar personen som dräpt över den dräptes själ. I Valsverken finns brottslingar som dömts till att ta över alla människors själar när deras kroppar förstörs. Följden blir att en enda person har massor av själar i sig, schitzofreni deluxe.
Nu råkar det vara så att barnen Zorn och Dirna har förmågan döda människor vid beröring - något som blir extremt åtråvärt i en värld där ingen någonsin kan dö. Deras förmåga upptäcks och de dras in i många olika situationer längs albumets gång.
Historien är så bra! Något jag blev lite känslig för var dock hur rikt allt var illustrerat. Illustratören har verkligen inte sparat på krutet - inälvor flyger, ben huggs av, människor delas itu, föruttnade kroppsdelar och annat mumsigt finns på nästan varje sida. Det blev nästan lite för groteskt för mig ibland eftersom allt var så detaljerat.
Annars var det en snygg serie med fin tecknarstil och klara färger. Bakgrundshistorien förklarades bra på en gång och man sögs lätt in i historien. Mycket bra!
Detta var ett recensionsexemplar från Albumförlaget, tack!
Allra högst upp på min önskelista inför min födelsedag och julen står boxen Uppväxtklassiker, tätt följd av Äventyrsklassiker! Historierna! Omslagen! Och att de kommer i en komplett box - underbart!
Längtan..
Beskrivning från Kolik förlag:
Elin Fahlstedts debutseriebok Umbra är en tidlös berättelse i samma tradition som Den oändliga historien, Det blåser på månen och Alice i Underlandet.
Hon blandar otvunget uttrycket från klassiska sagoboksillustrationer med japansk mangastil och skapar ett fantasifullt och fängslande äventyr.
Mitt omdöme:
Jag har lite ris och ros till detta album.
Det är en väldigt kreativ och intressant värld som skapas. Ethel kommer till Umbra där varelserna inte har några skuggor. Däremot är det dit alla människors skuggor kommer om natten. Rävpojken hon träffar vill också ha en skugga, så han har helt enkelt tagit en herrelös skugga och sytt en kappa av den!
I slutet nystas historien om Ethels föräldrar upp och det är en lite oväntad historia som beskrivs väldigt väl.
Jag tyckte att det både är charmigt och jobbigt med illustrationerna. När man bläddrar i albumet så är det vanliga blyertsteckningar som är tryckta. Vilket är charmigt. Problemet för mig är dock avsaknaden av kontraster. Hela albumet går i en gråton, utan skarpt svart eller mycket vita partier.
Tecknarstilen är också speciell. Den är inte ute efter att vara särskilt vacker kan jag tycka. Ibland är bilderna detaljerade och välgjorda, andra gånger är perspektiven helt skeva och figurerna rent av fula. Men det är ändå en fulhet jag tycker är intressant. Ibland finns det också inslag av manga-uttryck.
Jag tycker också att vissa övergångar är lite osmidiga och historien går också väldigt fort fram. Det hinner hända mycket på 110 sidor. Men det är väl också vanan vid böcker som spökar - i album går händelserna vanligtvis fortare fram utan massa miljöbeskrivningar och rader om tankar och känslor.
Samtidigt finns det mycket bra med historien och det finns också lite humor att småfnissa åt. Och jag gillar att hela historien börjar och slutar i samma album.
Det finns både positivt och negativt att säga om Umbra. Det negativa är som sagt utförandet men det är nog bara en stil som man får vänja sig vid. Historien är däremot väldigt intressant och kreativ!
En fyra. För den var ju faktisk bra! Bara ingen favorit hos mig.
Tack för recensionsexemplaret Kolik förlag!
Jag totalratade Twilight när hajpen började. Nu, sisådär 6 år efter första boken kom ut, har jag köpt bok ett: Om jag kunde drömma.
Boken är redan utläst och jag har en del synpunkter som jag gärna vill diskutera. Ett inlägg kommer upp lite senare i veckan.
Tills dess:
Har du läst Twilight-böckerna?
Vad tyckte du?
Beskrivning från Gilla böcker:
Titta, ett äpple! Eller ... är det en fisk? Kanske ett fiskäpple, eller en äppelfisk? I den här boken får man själv välja vad bilderna föreställer. Bläddra, peka hitta på, och skratta!
Pekbok i kartong och med rundade hörn som med humor och konstnärlighet leker med form och innehåll. För de små och deras föräldrar.
I serien finns även Kläder och fordon.
Mitt omdöme:
Detta är en pekbok rekommenderad från 6 månader och uppåt. Jag är ganska mycket äldre än så men hade mycket nöje av den.
Boken är uppenbart anpassad till småbarn med tjocka sidor, rundade kanter och bara få ord. Samtidigt kan jag tycka att bilderna är mycket mer avancerade än vad man är van att se i pekböcker. Bilderna är vackra och fantastiskt inspirerade, och bakgrunderna till djuren/frukterna ser ut att vara fotografier. Bilderna känns som collage gjorda i photoshop.
Jag uppskattar den mycket trots att jag verkligen överstiger den rekommenderade åldern.
Däremot kan jag fundera över hur ett litet barn från 6 månader kan uppfatta boken. Jag tror det kan bli lite förvirrande för någon som inte ens lärt sig prata att försöka förstå hur ett äpple kan hänga ihop med en fisk, eller hur en papegoja samtidigt kan vara en ananas. För mig känns boken mer lämplig för ett äldre barn i dagisåldern.
Jag tycker också att det är en väldigt god idé med en bok som väcker ett samtal mellan barn och förälder. Bilderna är inte uppenbara och manar på fantasin. En hund behöver inte bara vara en hund - den kan ju också vara en banan!
Allt som allt en rikigt liten charmig bok att bläddra igenom!
Ett stort plus för att förlaget skickade med två vykort i större format! Dessa måste jag nästan rama in.
Detta var ett recensionsexemplar från Gilla böcker. Tack!
Beskrivning från Albumförlaget:
En historia som tar sin början i Sverige under vikingatiden.
På dagen för Haralds bröllop med den vackra Lia blir hela hans klan överfallen, och de som inte blir massakrerade blir bortförda i slaveri. Ledaren för överfallet är Björn den Sköne, en gång bannlyst från svearnas rike, nu återkommen för att hämnas. Från den stunden är Haralds enda mål att återfå sin frihet, återfinna sin trolovade och slåss för sin familjs ära. Färden går genom de hårda nordiska vintrarna till Roms portar och slutligen till fästningen i Aix-la-Chapelle, och den unge Harald tvingas överstiga både människors och gudars hinder. Denna tragiska kärlekshistoria vävs samman med historien om ett Europa som sakta börjar ta form. Året är 794 e.Kr. Bakom Björn den Sköne står ett imperium styrt av Karl den Store. Detta är sagan om kampen mellan vikingar och franker, deras två olika världar, två civilisationer, två religioner.
Eget omdöme:
Vikingatiden! Det är en era jag tycker mycket om! Dock är jag inte så intresserad av krigen och våldet, även om det var en stor del av den tiden. Och albumet spelar mycket på krigen och oenigheterna som rådde. Harald och de som överlever i hans klan tas till fånga. Stora delar av albumet utspelar sig sedan på färden mot Vänern där Harald och de andra blivit slavar.
Man får även ta del av Björn den skönes bakgrundshistoria. Varför han blev bannlyst och varför han kan tänkas ha ett så stort hämndbegär, samt framtidsplaner och personlighetsdrag.
En intressant sak är att kristendomen börjar ta form i Norden och att det involveras i serien.
En annan bra sak är också uppslagsverket på omslagets insida! Där får man utförliga förklaringar till dåtida ord, fraser och mytologi som förekommer i albumet.
Serien var kanske lite för macho för min del. Jag vet inte hur jag ska förklara riktigt. Jag gillar inte alls könsetiketter - men, för att beskriva känslan så måste jag nog säga att det känns som om serien känns lite typiskt killserie à la 70-tal. Kanske beror det på tecknarstilen. Det är en klassisk och realistisk tecknarstil som får mina tankar att gå till Fantomen.
Ändå vill jag gärna veta hur fortsättningen ska bli så nog finns det något där som gör mig intresserad! Vilken tur att Albumförlaget var vänliga nog att skicka även del 2!
Även om serien inte blev en superhit hos mig så är jag ändå helnöjd - omslagen är jag som sagt helt förälskad i!
En 3:a från mig. Hammerfall var tyvärr inte helt i min smak, men många andra kan nog ha mycket nöje!
Smakprov på albumet finns här!
Detta var ett recensionsexemplar från Albumförlaget. Tack!
Det har skrivits mycket om serier i olika bokbloggar och det har väckt min sovande seriekärlek. Som liten läste jag gamla album om Tintin och Fantomen och för ett par år sedan läste jag mycket manga. Och nu är det dags att börja läsa igen!
Lycka är då att få hem detta paket med recensionsexemplar från Albumförlaget:
Hammerfall 1 - Ormens lidande, Hammerfall 2 - Skuggorna i Svartalvhem, Zorn & Dirna 1 - Valsverken
Att de skickade del 2 av Hammerfall-serien var något jag inte väntat mig men det var en rolig överraskning! (Och faktiskt helt fantastiskt bra då jag redan läst ut del 1.)
Och omslagen! Så. Vackra.
Skuggan från Norr - Philip Pullman.
Tråkigt nog går det långsamt. Jag fastnar inte riktigt i historien eller för någon karaktär. Beskrivningen från Bokus gjorde att jag fick höga förhoppningar:
"Skuggan från norr är en sällsynt spännande historia som utspelar sig i Londons finaste salonger, på varietéteatrarna och i dimmiga gränder. Här saknas ingenting av det som utmärker en riktig äventyrsberättelse: högt tempo, mystiska människor, svarta hemligheter, kärlek och ond bråd död."
Den verkade så himla perfekt. Nåja. Jag läser vidare ändå.
En tröst är i alla fall att jag helt förälskad i omslaget, det är nästan så att jag vill köpa den andra fristående delen om Sally Lockhart bara för att få det vackra omlaget också..
Något jag brinner för är olika medel för en lite trevligare tillvaro här i världen. Och det finns ett sätt att kombinera välgörenhet med kärleken till böcker!
Genom att handla via God Handling skänker vald internetbutik en viss procentsats eller fast summa till valfri organisation. Bokus och Bokia är med bland dessa butiker. Detta innebär att vi kan köpa böcker och samtidigt skänka till välgörenhet utan att det kostar oss ett öre extra!
Och det är så otroligt enkelt. Via God Handling väljer man butik --> välgörenhetsorganisation och sedan slussas man vidare och handlar som vanligt.
Jag har precis lagt en beställning på Bokus och butiken har samtidigt skänkt 2% av orderbeloppet till Reumatikerfonden.
Många bäckar små, lite blir mycket.
Tänk hur många av oss som beställer böcker flera gånger i månaden.
Tänk vad vi bokälskare kan bidra!
_____________________________________________________
Psst. Alla möjliga kända butiker inom alla kategorier finns länkade. Elektronik, data, kläder, resor, film. You name it. Det är ju helt strålande att handla som vanligt i sin favorit webbutik och samtidigt skänka pengar till olika organisationer!
Något jag har kommit underfund med på senare tid är hur mycket jag älskar sagosamlingar nu som vuxen (eller ja, 20 år) . Jag har en volym av Tusen och en natt men det är inte alls samma sak. Alldeles för brutala och realistiska sagor.
Nej, jag vill ha klassiska och rikt illustrerade sagor! De två ovan har jag, på svenska heter de Min bästa sagosamling och Mina bästa godnattsagor. Jag snubblade över dem i en mataffär i somras och var tvungen att köpa dem!
De har allt jag önskar mig: vackra illustrationer, stort format och många sidor. Dessutom har de en underbart vacker glittrande guldrygg. Pricken över i:et.
Gillar ni sagor?
Från bokens baksida:
När relationerna mellan mor och dotter blir en fråga om liv och död.
En mor behandlar på eget initiativ en dotter mot fantasisjukdomar. En nyförlöst mamma tar till fettsugning för att dölja att hon har fött barn. En dotter misshandlar sin mor och gör henne till sin slav, och en annan tycker att hennes döende mor ska rycka upp sig.
I nitton noveller berättar Claire om mödrar och döttrar som både stör och berör. Hon målar upp magstarka bilder om begär, våld, mörka hemligheter och sjukliga böjelser. En del noveller bär även spår av kärlek.
_____________________________________________________________
Vilken briljant samling! Jag föll totalt!
Castillon har ett alldeles eget sätt att skriva på och jag förvånas över varje novell. Och hon skriver dem så bra att man måste läsa om dem igen för att upptäcka historien det nya ljuset som slutet förde med sig.
Min favorit är den allra första, Bara en. Den är enbart fyra sidor lång men jisses vad mycket som får plats på de sidorna. Och slutet är helt fantastiskt. Chockerande och obehagligt. Insekten är också en fantastiskt bra novell. Hela tiden leds jag till att tro något som i slutet visar sig vara helt felaktigt. Och novellen Min bästa vän! Så galen och extrem i sin enkelhet.
Nä. ALLA noveller galet bra på sitt eget sätt. Somligare är bara lite vassare än andra.
Det som jag älskar så med denna samling är att även som van läsare är det svårt att ha minsta susning om vad som ska hända härnäst!
Mitt råd: Köp den! Litteratur som denna måste spridas!
Förlaget Sekwa har sammanfattat boken väldigt bra:
Insekt är nitton noveller om passionerade, skrämmande och tvetydiga känslor mellan mor och dotter. Claire Castillon väjer inte utan berättar hårresande sagor om det som vanligtvis inte blir mer än en tanke.
Alla nitton novellerna har hämtats ur samma garderob: Kirurgisk kosmetik, självmordsförsök med stolpiller, dopning, incestuös otrohet, svårsmält cancer – inget undgår Claire Castillons vassa penna.
Jag fick hem en efterlängtad bok från Månpocket för ganska länge sedan. Och trots att jag verkligen hypat mig själv och så gärna vill läsa den har den bara legat där som en tjock ångestfylld dammsamlare. Den har känts så tung att börja på och samvetet har gnagt. Det är ju trots allt ett rec-ex.
Men i december åker jag till en kanarieö och har det gott! Och då kommer jag äntligen ha tid till Alla själars natt! Flygresorna landar på sammanlagt på 10 timmar och när är mer perfekt att ta med boken än då? Inget annat som stör eller kommer ivägen för min koncentration. Bara jag och boken. Och eftersom den är en riktig tjockis räknar jag med att den ska ta mig igenom ett par timmar, och kanske till och med ge lite läsning under kvällarna på hotellet.
Prima.
Äntligen kommer den ifrån hyllan.
Beskrivning från Adlibris:
En djupt fascinerande berättelse om kärlek och identitet, om hemligheter och systerskap och om en längtan att få leva - också efter döden._____________________________________________________________________
Vissa böcker berör men är så otroligt svåra att skriva om.
De första två sidorna var så otroligt vackra och hjärtskärande! Sällan berörs jag till tårar men i bokens första del kittlades det en hel del i ögonvrån kan jag lova.
Men det är inte bara en stundtals hjärtslitande historia utan den har också intressanta vinklar. Som hur mycket av innehållet som på olika sätt relaterar till kyrkogården. Jag tycker att det var väldigt intressant att kyrkogården inte bara var en skrämmande plats utan fick vara platsen för ett jobb som guide och ämnet för en avhandling. Vardagliga och historiska perspektiv. Ovanligt för en spökhistoria.
Och på tal om spökhistoria så förväntade jag mig en klassisk spökhistoria - obehag och småskräck. Men det var något helt annat. Nytt och spännande. Bara det att läsaren ibland får följa händelseförloppet från Elspeth, som är död, är så innovativt. Jag har i alla fall inte stött på litteratur som faktiskt använder sig av spöket i sig och dess känslor och tankar, inte på detta sätt - så icke-skräck.
◊◊◊◊◊◊◊
Hm, det är så svårt att skriva en recension om denna bok! Galet hur den skildrar tvillingskapet och obehaget som kan komma efter att hela tiden vara sammanlänkade. När Valentina äntligen hittar sin röst att säga emot sin dominerande tvillingsyster Julia går hon chockerande långt för att bli en egen person. Sista delen av boken blir mer obehaglig än tårfylld. Jag blir irriterad och förvånad över vad jag läser. Dessutom innehåller boken så intressanta karaktärer, oförutsägbara och inte stöpta i någon standardmall.
Och slutet! Nä. Jag är inte nöjd med slutet alls. Jag tycker det fortfarande är lösa trådar och karaktärerna reagerar och känner inte så som jag tycker att de borde.
Men allt som allt - en otroligt innovativ bok med ett innehåll jag aldrig hade kunnat ana!
Som en parantes så tycker jag bättre om den engelska titeln. Den är vacker och passar innehållet bättre.
När jag flyttade hemifrån för ett år sedan rensade jag ut bland mina barn- och ungdomsböcker och den brutala sanningen är att 90% gavs bort till second hand. Något som jag ångrar otroligt mycket nu.
Hela samlingar av Tvillingarna, Kitty, Vi Fem. Borta.
Då tyckte jag att det var dumt att packa ner fyra garderober fulla av böcker i en låda. De var ju ändå böcker jag vuxit ur. Nu ångrar jag att jag inte fyllde kartong efter kartong och arkiverade dem på vinden istället..
Längtan efter mina barndomsböcker har vuxit sig större, längtan efter alla böcker jag fick som prenumerant i bokklubben Fantasy. Samlingen av klassiker från 80-talet. De typiska hästböckerna. Äventyren. Min barndom.
En hård läxa.
Men jag kommer i alla fall aldrig mer göra mig av med mina böcker. Om jag så ska packa och frakta dem till förbannelse.
(Psst! Kan verkligen rekommendera boken "Neon i regn" av Cheryl Lanham. En av de vackraste böcker jag läst.)
Min dröm är ett alldeles eget bibliotek.
Jag vet precis hur jag vill ha det: fyllt från golv till tak med böcker. (Allra helst ska man behöva en stege för att nå de högsta hyllplanen..) Mörka bokhyllor och antika möbler, stora lappade fåtöljer, en riktigt tjusig kristallkrona och en klassisk jordglob.
Jag älskar den lite stereotypiska engelska stilen, som Oxford College Library. Helt. Underbart.
Tänk lite Hogwarts-feeling över det också.
Fantastiskt fina bilder från fantastiskta Google.
Vackra Oxford College Library.
Hur ser ditt drömbibliotek ut?
_____________________________________________________
Förresten: Tack till Louise på bloggen Boken är tankens barn för den fina awarden jag fick!
Motiveringen lyder: "Skriver väldigt intressanta och långa recensioner där man verkligen får en känsla för boken. Det ligger en mysig känsla över bloggen som jag verkligen tycker om!"
Tack, vad fint! Jag kommer dock inte göra ett nytt inlägg och passa vidare awarden - utan se mitt förra inlägg här!
