La Bibliothèque

Beskrivning från Bokus:
Det finns en okänd människoart som lever mitt ibland oss. Människor av kött och blod, precis som vi, men de har snövit hud och vitt hår och deras cellstruktur gör att ljuset bryts mot deras kroppar, och därför kan våra ögon inte se dem. Men vi kan märka dem ibland, när de råkar komma för nära oss. Känslan av att det finns någon annan i rummet, trots att vi vet att vi är ensamma.

När journaliststudenten Alexandra intervjuar barn om deras låtsasvänner börjar underliga saker hända. Barnen beskriver vita människor som finns i deras närhet och som föräldrarna inte kan se. En teckning gjord av en mentalpatient visar en känd men ändå märklig värld, som både skrämmer och lockar henne.

Det blir upptakten till en berättelse om en värld som de flesta av oss inte visste fanns. En värld så otrolig, men samtidigt så vacker att man, när man bjuds in i den, lockas att tro att den är sann.



Eget omdöme:
Jag älskar idén om ett annat folk som lever mitt bland oss. De ickesynliga är väl beskrivna och genomtänkta. De fungerar också som ett ideal. De är människor som lever på "det rätta sättet". De är effektiva, känsliga, kreativa, har samhörighet och lever nära naturen. De har uppnått harmoni. I motsats till detta finns de vanliga människorna som vi känner dem; de är stressade, högmodiga och har tappat kontakten med moder jord.

Som sagt, arten är väl beskriven. Men ofta får jag känslan av att sitta i skolbänken. Det är en trovärdig historia med mycket, mycket fakta och reflektioner. Jag tycker att det är ett tema över hela boken, nästan oavsett vad det gäller så låter Härén sina karaktärer spruta ut kunskap, eller bara flika in något klokt bland raderna i tid och otid. Ibland känner jag inte att kunskapen man får ta del av är särskilt relevant för att föra historien vidare. Intressant och tänkvärd, men inte relevant. Det känns mer som ett försök att visa sin intelligens. Det märks att Härén är smart men jag vill inte hela tiden läsa om vilka paralleller som kan dras till hit eller vilka reflektioner som kan passa dit. För mycket för min smak.

Jag gillade inte heller upplägget på boken, varje kapitel var på 2-3 sidor. Efter de tre sidorna ur de vanliga människornas perspektiv kommer sedan 1-2 sidor av de ickesynligas perspektiv, helt kursiverat. Genom kursiveringen blir det en tydlig avgränsning men det är inte helt bekvämt att läsa. För mig var boken alldeles för upphackad.

         

En helt okej bok. Jätteintressant idé och väldigt tänkvärd, dock överambitiöst utförande och alldeles för korta kapitel.