Dimman - Stephen King

1kommentarer




Beskrivning från Bokus:

Vädret har varit underligt i flera veckor, och David Drayton tycker först inte att det är något konstigt med dimman som väller in över sjön efter en våldsam sommarstorm. Men ett instinktivt obehag säger honom snart att det som närmar sig inte är någon vanlig dimma.

Tillsammans med sin son och en granne åker David in till stormarknaden, och under tiden omsluts staden av dimman. En rad skrämmande händelser inträffar kort därpå, och stadens invånare inser med stigande fasa att det rör sig okända och dödliga varelser i det ogenomträngligt vita.

David och hans son blir tillsammans med andra invånare som åkt för att handla fast på stormarknaden, och snart bildas olika grupper bland dem. De som vägrar tro på vad som händer, de som helt enkelt kopplar bort hjärnan inför skräcken de bevittnar och domedagsprofeterna, som anser att ett blodsoffer är det enda som kan häva förbannelsen. David tillhör gruppen som instinktivt känner att det enda de kan göra är att försöka fly. Men hur flyr man utan att se, och utan att veta vad för slags fiender som blixtsnabbt rör sig i dimman ...



Eget omdöme:
Detta var en väldigt kort bok och troligtvis är det därför jag känner att allt går så fort. Historien har inte den där makliga och sakliga takten som jag är van vid hos King, där mystiken långsamt vävs ihop och bilden sakta klarnar.

Jag gillar inte att ingen förklaring eller någon ordentlig teori ges till dimman. I boken nämns en militärbas som kanske kan vara anledningen till dimman. Och sen sägs det inte mer. Varför kan basen vara ansvarig, vad gör dem där, varför gör dem det? Inget svar, inga spekulationer.

Så dimman kommer och huvudkaraktären David är fast i en stormarknad med sin son och diverse andra människor. Grupperingar bildas och olika beslut fattas om vad som ska göras, dödsfall sker och allmän panik uppstår mellan ruset av all öl och sprit de häller i sig. Självklart är de inte eniga - förutom på en punkt. Alla monster i dimman måste komma från en reva mellan olika dimensioner. ...Ursäkta? Detta påstående bara kastas ut i en mening och sen är det inte mer med det. Intressant. För om jag skulle råka ut för galna monster som antagligen kommer från en topphemlig militärbas skulle min första tanke vara att de har experimenterat med biologi och av misstag, eller medvetet, skapat dödliga mutationer. Men hey, det är bara jag. Normala människor kanske direkt antar att det är något fuffens med en monsterdimension som tagit över vår värld?

Historien var inget att hurra för, berättartekniken likaså. Och när det är så dåligt kan man inte undgå att förbise den dåliga kvinnosynen. Kvinnorna är antingen enbart sexiga objekt med fast stjärt eller så är de gamla haggor, vilka kan delas in i två kategorier: gamla haggor med ett uns intellegens för att kompensera för bristen på skönhet och ungdom, eller gamla-galna-korkade-farliga-maniska-besatta satmaror.

King har dessutom skapat en riktig gris i David, troligtvis inte medvetet dock. David är fast med sin son, hans fru är troligtvis uppäten, de svävar i livsfara - och han blir tänd på en annan kvinna. "Han måste ha henne", "han skulle ha satt på det där". Så mellan varven av monster och heroiska insatser få man läsa om kåtbockens begär, kvinnans fasta rumpa och hennes gungande bröst. Och självklart smiter de in på ett kontor för en snabbis någon gång i historien. Detta efter att de bara varit fast något dygn eller två. Snabba puckar. Dessutom måste King nästan tvångsmässigt benämna kvinnliga bikaraktärer som sexiga, snygga, fasta, åtråvärda. Vi behöver inte veta att två tonåriga tjejer är snygga, särskilt inte när de bara nämns i en enda mening i hela boken. Det är orelevant.


    



Nej, jag gillar inte alls boken. Historien vacklar och karaktärerna är ytliga och dumma. Och med en så dålig historia märks de dåliga kvinnoskildringarna ännu mer. Det är dessutom något jag märkt av i andra tidiga böcker av Stephen King och jag börjar bli lite anti. Jag är trött på Kings beskyddande och starka män versus de ängsliga och sexiga kvinnorna.






1 kommentarer

Miriam - Schitzo-Cookie's Bokblogg

28 May 2012 21:23

Håller helt med om Kings dumma kvinnosyn men gillade faktiskt den här boken :P Tyckte den var spännande.

Kommentera

Publiceras ej